erik the aviator

Yesbox, för jag har skaffat blogg! Nu undrar ni säkert varför en jag, en ack så obetydlig individ här på planeten Jorden (en synnerligen obetydlig liten blågrön planet, vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt primitiva att dom anser att digitalur är något att komma med enligt den superba boken Liftarens guide till galaxen) har gjort det? Mest för att nu när alla mina nya NV-homies har startat bloggar (förutom Piffe då, respekt till dig och fortsätt kämpa mot det aldrig sinande grupptrycket) så måste jag ju också göra det, självklart vill man ju inte sitta där ensam i ickebloggare-hörnet och se på när folk skrattar åt och pokar på en samtidigt. Dels det, dels att eftersom man skriver så mycket som bloggare så tänker jag att det kanske är bra för mitt kommande svenskabetyg. Skriva är to be honest rätt kul, bara man har ett tillräckligt brett ämne att utgå ifrån. Och vad är ändå bredare än livet itself? Haha, nej nu ska jag inte djupa ner mig alltför mycket, måste ju plugga engelska (som jag förövrigt har försökt nu i en timme eller så >.<)... Hata min studieteknik, eller vadå teknik, jag har typ ingen teknik alls, varför skulle jag annars sitta här och dryga mig?

Aja innan jag drar mig måste jag ju berätta lite om oskars lilla incident efter skolan. Vi hade slutat för dagen och jag och några andra sköna människor flummade ner till fyrisån där vi upptäckte att den hade fryst! Såklart måste vi då prova hållfastheten så vi började lite lätt med att kasta isblock på den, men den envisades med att hålla. Så vi gjorde the ultimate test: vi skickade ut oskar på den (okej, han gjorde det frivilligt). Den såg ut att hålla i början så oskar försökte med lite mer drastiska metoder, dvs han stod och gungade på den. Den knakade lite, men inte mer. Så oskar hoppade lite på den eller vafan han gjorde och vad händer? Resten kan ni lista ut med lite humor och fantasi. Hahahahaha, förlåt oskar men det såg så jävla kul ut. Hoppas bara du inte förfrös foten på vägen hem.

Jaja nu måste jag ta mig i nackskinnet på riktigt och börja nöta fonetisk skrift, fy fan.

Hejdå eller nåt