erik the aviator

Eftersom jag är fullkomligt såld på dem och i ett försök att lära mig mer om dem så tänkte jag skriva en långt inlägg om den svenska rockkvintetten från Borlänge, Mando Diao.



The Band - Bring 'Em In

Det hela började i mitten av nittiotalet med gruppen Butler som bestod av gitarristen/sångaren Björn Dixgård och keyboardisten/sångaren Daniel Häglund. Butler var inte någon speciellt långlivad grupp och de la ner 1995, men de två medlemmarna fortsatte att spela och skriva låtar tillsammans. Efter en tid träffade Björn av en händelse den liksinnade Gustaf Noren på en fest och de satt uppe hela natten och diskuterade det gemensamma intresset att starta band med influenser från b la The Beatles. Gustaf Noren anslöt sig till bandet som gitarrist.



Sheepdog - Bring 'Em In

Efter en tid i Borlänge på olika klubbar och med temporärt inryckta basister och trummisar började trion bli alltmer respekterad och uppskattad i sin hemstad. När intresset för dem började spridas ända till Stockholm och rykten om skivkontrakt spreds bestämde sig Björn och Gustaf för att rekrytera fasta medlemmar. Carl Johan Fogelklou aka. CJ (som för övrigt är från Uppsala), på bas och Samuel Giers på trummor anslöt sig till bandet. 1999 antog de namnet Mando Diao.




Ringing Bells - Hurricane Bar

År 2002 fick Mando skivkontrakt med skivbolaget EMI. Deras första EP, Motown Blood, släpptes ungefär samtidigt och fick stor uppmärksamhet. Bandet blev inbjudet att turnera tillsammans med andra redan etablerade band, bl a Kent och Thåström. I och med turnén startade Björn och Gustaf ett långvarigt gräl med Kent genom att såga dem och antyda att de var ett "trött dansband". Efter turnén var succén ett faktum och deras första album, Bring 'Em in, släpptes både i Sverige och i andra länder, b la Japan där Mando Diao blev oerhört populära. Efter Bring 'Em In hoppade Daniel av och ersattes av Mats Björke.





Ochrasy - Ode to Ochrasy

Populariteten i Japan krävde hela 2003 som turnéår för Mando Diao. När de kom tillbaka  2004 satte de sig i studion för att spela in deras nästa album, Hurricane Bar, som släpptes 2005. Detta album gjorde succé i Tyskland och de blev kända där.



Killer Kaczynski - Ode to Ochrasy

Vid det här laget hade Mando Diao tagit främst Sverige men även internationella länder med storm. 2005-2006 turnérade de runt i Sverige och Europa och 2006 släpptes Ode to Ochrasy. Följande år bjöd även det på turnéer och ännu ett nytt album, Never Seen The Light Of Day.




Never Seen The Light Of Day - Never Seen The Light Of Day

Det är svårt att definiera vilken genre Mando Diao spelar. Indie? Punk? Garagerock? Jag skulle säga en salig blandning plus lite till. Och det är det som gör Mando Diao så bra. De blandar allt från de bästa världar och skapar inte ett unikt men ett eget sound som varierar från platta till platta. Bring 'Em In är skränig och högljudd och känns lite oldschool, Hurricane Bar lugnare men ändå medryckande, Ode to Ochrasy lite av en blandning av de båda tidigare fast med mycket nya låtidéer och instrument. Never Seen The Light Of Day är i stor utsträckning baserad på ståkinstrument, mer instrumentalisk och lite djupare än de andra plattorna. Influenserna är tydliga men så många att de är svåra att bestämma helt. I ett utlåtade från dem själva hävdar de att "deras sound inte har någonting att göra med Sveriges musikkultur överhuvudtaget", men på något sätt känns det som de representerar Sverige ändå. I deras senaste album är den sista låten dedikerad till Dalarna. Numera kommer de tillbaka varje år och gör spelningar här, främst på festivaler.

Mitt intresse för Mando Diao har varit lågt fram tills förra hösten då jag fick hela diskografin av Nathan (tusen tack för det) och började lyssna på allvar. Tidigare hade jag bara hört låtar som Down in the Past och någon till men då hade inte den musikstilen tilltalat mig. Uppenbarligen har den förändrats ganska mycket det senaste året för nu avgudar jag dem. Låtarna som inte tilltalar mig är få och Mando Diao känns lite som min musikstil exemplifierad numera. En av de där få artisterna jag kommer berätta att jag själv lyssnade på för mina barn i deras ålder. Nästa år är en tripp till Peace and Love-festivalen i Borlänge en självklarhet då Mando och många många andra bra artister kommer spela. Tills dess kan jag bara hoppas på ett nytt album...