Vänner

Man mår bra av att umgås med rätt sorts människor, så är det. Jag mår jäkligt bra nuförtiden, alltså borde det betyda att jag umgås med rätt människor. Logiken flödar. Med "rätt sorts människor" (jag lovar, jag kategoriserar aldrig, det var mer ett bildligt uttryck) menar jag ju såklart mina vänner, som har fått ett rejält tillskott såhär i början av gymnasiet.

Jag minns första dagen, den 20 augusti, då det var dags att vakna upp ur sommardvalan, sätta väckarklockan för första gången på 2 månader för att pallra sig till Gymnasiet för första gången. Vi kom dit, genomgick ett antal välkomstceremonier ("alla dessa jääävla formaliteter" - Nathan) för att sedan hamna i ett klassrum där vi fick diverse prylar som skulle säkerhetsställa vårat väl och ve under dessa tre år (typ tillgång till matsal och skåp). Alla satt och granskade varandra från sina sittplatser användandes det första intrycket som enda ledstjärna. Och oj så fel det första intrycket man fick av er alla kunde vara. Jag försöker intala mig själv att inte döma hunden efter håren, dvs döma en annan medmänniska efter det första intryck man får, oftast är det utseendet, gester osv som spelar störst roll i den bedömningen. Men hur fan kan man egentligen döma en annan människas personlighet genom att gå på första intrycket, utan att ens tidigare ha umgåtts med personen i fråga? Dumt tänker man sen när man sitter i en av Kattes korridorer och flummar, skrattar och pratar om potatisar, livets bekymmer och wombats med er som jag hade så fel om den där första dagen. Jag visste innan gymnasiet började att jag skulle träffa många nya trevliga människor, ändå blir jag förvånad över att det känns som jag har känt er bra mycket längre än såhär. Har många trevliga minnen från alla film/mys/flumkvällar, fika, djupa samtal, kulturnatten, äventyr på fyrisåns is (som förövrigt konstateraderades vara klen), snöbollskrig klockan 1 på natten... listan kan göras lång. Det känns nästan som jag kommer känna er resten av livet, och det måste vara något positivt aight?

Kort sagt så betyder ni mycket för mig - mina vänner =)

Detta inlägg är även tillägnat mina vänner utanför NV1, mestadels Knivstabor som jag känt så länge jag kan minnas. You rock! Nästa helg är uppbokad med dessa sköna människor, det var läääänge sen vi sågs...





Kommentarer
Postat av: Emmy/lilla pi

Naaw vad gullig du är :D vårt gäng äger!

2007-12-02 @ 22:22:37
Postat av: pärlan

aaaw...
har jag fått dig att tänka på gamla vänner med mitt deppiga inlägg?

2007-12-02 @ 22:55:36
URL: http://vaniljpajen.blogg.se
Postat av: Parvel

naaaaaw jag älskar dig me perry ;) du, jag och en å det är vårat öde att besegra, att övervinna, att döda/dö i, att drunkna (i), att bli bortglömda... att återuppväkas av en galen forskare (om typ 1337 år) att dö än en gång. att ruttna i jorden. det är vårat öde

2007-12-03 @ 21:39:12
URL: http://parvelafpewpew.blogg.se
Postat av: Styggerik

Parvel: jag bangar inte ;)

2007-12-12 @ 21:12:21
URL: http://torpeden.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0